Visar inlägg med etikett fail whale. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett fail whale. Visa alla inlägg
söndag 7 november 2010
Tre Te
3g agar agar per 500g vatten. Tre sorters te. Ett kul experiment som det behöver arbetas vidare med för att det skall bli bra. Men rent estetiskt är det helt fantastiskt.
söndag 31 oktober 2010
Det perfekta ägget Del1 - Ägg 63.5°C
Egentligen är jag ingen äggfantast men det känns ändå som ett ganska kul område att utforska eftersom det är en så pass vanlig ingrediens i matlagning. Först ut att testa är 63.5°C ägget.
63.5°C "långkokt" ägg är nåt man hör om nån gång emellan men kanske inte övervägt att pröva hemma då man automatiskt avfärdar det som väldigt svårt att hålla en jämn temperatur under längre tid på spisen eller i ugnen.
När jag i nyligen gjorde 7h kycklingen använde jag en stektermomener i ett glas vatten för att kontrollera den exakta temperaturen och det slog mig att den låg väldigt stabilt på 62°C när ugnen var ställd på 65° och det skulle kanske vara möjligt att då upp den till 63-64° och tillaga ett ägg.
Jag började lördag morgon med att ställa en skål med varmt vatten i ugnen och lägga i en stektermometer. Jag tror det visade runt 40° i början och kröp långsamt upp i temperatur. Efter vi hade tagit en långpromenad var temperaturen upp på 58° men sen tog det en evighet innan det hände något mer och jag fick faktiskt avbryta experimentet för att vi var tvungna att gå hemifrån på eftermiddagen.
Söndagen påbörjade jag igen experimentet och denna gång på två fronter; på spisen och i ugnen. Eftersom vatten bara har något bättre värmeledningsförmåga än kött insåg jag att det skulle ta en evighet att uppnå rätt temperatur i ugn och jag var tvungen att blanda till den exakta temperaturen direkt och sätta in i ugnen hålla på spisen. Jag blandade till varmt och kallt vatten tills jag fick den temperatur jag ville ha och satte i kastrull på spis och i en skål i ugn. Det ska sägas att jag efter ett tag gav upp ugnen då vattnet reagerar allt för långsamt så jag beslutade att bara fokusera mig på spisen i stället. Jag lärde mig hantera långa temperaturer på spisen när jag infuserade mjölk och denna kunskap kom väl till pass nu.
Jag gjorde till slut två ägg; ett 63.5° i 1h och ett 65° i 45min. Äggvita börjar först bli fast vid 70° och äggula några grader tidigare och det kunde man tydligt se i resultaten. Jag tycker nog att det blev "bäst" vid 63.5°. Med "bäst" så menar jag snarare mindre dåligt än vid 65° och mest för att det blev lite roligare rent estetiskt. Vid 65° hade äggvitan blivit vit, men var fortfarande rinnig. Vid 63.5° var den också rinnig men mer simmig i färgen och det var snarare det jag var ute efter. Gulan var också rinnig i bägge fallen.
Bägge äggen smakade ungefär likadant, dvs ägg, men hjärnan protesterade lite i och med att konsistensen mest kunde liknas med uppvispad manet. Det pratas också om 68° ägg, men jag tror jag hoppar att försöka det då jag gissar att resultatet blir en något fastare gula men fortfarande rinnig vita.
63.5° ägget kommer med andra ord inte att bli en återkommande rätt på vårt matbord även om det smakade bra. Jag skulle dock gärna provsmaka det på nån gourmetrestaurang för att kolla hur proffsen gör det.
63.5°C "långkokt" ägg är nåt man hör om nån gång emellan men kanske inte övervägt att pröva hemma då man automatiskt avfärdar det som väldigt svårt att hålla en jämn temperatur under längre tid på spisen eller i ugnen.
När jag i nyligen gjorde 7h kycklingen använde jag en stektermomener i ett glas vatten för att kontrollera den exakta temperaturen och det slog mig att den låg väldigt stabilt på 62°C när ugnen var ställd på 65° och det skulle kanske vara möjligt att då upp den till 63-64° och tillaga ett ägg.
Jag började lördag morgon med att ställa en skål med varmt vatten i ugnen och lägga i en stektermometer. Jag tror det visade runt 40° i början och kröp långsamt upp i temperatur. Efter vi hade tagit en långpromenad var temperaturen upp på 58° men sen tog det en evighet innan det hände något mer och jag fick faktiskt avbryta experimentet för att vi var tvungna att gå hemifrån på eftermiddagen.
Söndagen påbörjade jag igen experimentet och denna gång på två fronter; på spisen och i ugnen. Eftersom vatten bara har något bättre värmeledningsförmåga än kött insåg jag att det skulle ta en evighet att uppnå rätt temperatur i ugn och jag var tvungen att blanda till den exakta temperaturen direkt och sätta in i ugnen hålla på spisen. Jag blandade till varmt och kallt vatten tills jag fick den temperatur jag ville ha och satte i kastrull på spis och i en skål i ugn. Det ska sägas att jag efter ett tag gav upp ugnen då vattnet reagerar allt för långsamt så jag beslutade att bara fokusera mig på spisen i stället. Jag lärde mig hantera långa temperaturer på spisen när jag infuserade mjölk och denna kunskap kom väl till pass nu.
Jag gjorde till slut två ägg; ett 63.5° i 1h och ett 65° i 45min. Äggvita börjar först bli fast vid 70° och äggula några grader tidigare och det kunde man tydligt se i resultaten. Jag tycker nog att det blev "bäst" vid 63.5°. Med "bäst" så menar jag snarare mindre dåligt än vid 65° och mest för att det blev lite roligare rent estetiskt. Vid 65° hade äggvitan blivit vit, men var fortfarande rinnig. Vid 63.5° var den också rinnig men mer simmig i färgen och det var snarare det jag var ute efter. Gulan var också rinnig i bägge fallen.
Bägge äggen smakade ungefär likadant, dvs ägg, men hjärnan protesterade lite i och med att konsistensen mest kunde liknas med uppvispad manet. Det pratas också om 68° ägg, men jag tror jag hoppar att försöka det då jag gissar att resultatet blir en något fastare gula men fortfarande rinnig vita.
63.5° ägget kommer med andra ord inte att bli en återkommande rätt på vårt matbord även om det smakade bra. Jag skulle dock gärna provsmaka det på nån gourmetrestaurang för att kolla hur proffsen gör det.
onsdag 20 oktober 2010
Anias enhörning - Vegoplattor, salsa, gröna linser
Att göra vegoplattor är något vi har brottats med många gånger tidigare. Problemet är att det aldrig riktigt vill sig. Antingen blir konsistensen fel, eller så blir de brända, eller så är det något annat. Idag blev det tyvärr inget undantag. Jag hade språkkurs så Ania slogs själv i köket och när jag kom hem möttes jag av diverse svordomar om idiotiska plattor som inte ville hålla ihop och blev alltför torra.
Jag tror jag hoppar receptet på vegoplattorna och nöjer mig med att redovisa för hur man gör en enkel men god salsa, för den smakade däremot mycket gott.
Kall salsa verde
Finhackade tomater (utan kärnor)
Hackad persilja
Finhackad purjolök
Äppelcidervinäger
Olivolja
Salt & Peppar
Inte mycket att säga om tillredningsprocessen, bara blanda och njut. Salsa passar till det mesta
Jag tror jag hoppar receptet på vegoplattorna och nöjer mig med att redovisa för hur man gör en enkel men god salsa, för den smakade däremot mycket gott.
Kall salsa verde
Finhackade tomater (utan kärnor)
Hackad persilja
Finhackad purjolök
Äppelcidervinäger
Olivolja
Salt & Peppar
Inte mycket att säga om tillredningsprocessen, bara blanda och njut. Salsa passar till det mesta
onsdag 6 oktober 2010
Gåtan om den okända småfågeln - Kricka med rot i ugn
Det är inte alltid det går som man vill, men man lär av sina misstag.
Det började med att jag var nere hos vilthandlarn för att se om det möjligtvis gick att få tag på rapphöna. Nån rapphöna hade de inte och det var allmänt ganska ont om fågel men de hade ett litet fjäderfä de sa hette Krika och jag är inte sen att pröva nåt nytt så jag gick hem med tre små Krikor. Jag blev ju lite nyfiken eftersom jag aldrig hade hört talas om Krika så jag kollade upp den när jag kom hem. Efter lite söktid kunde jag konstatera att det nog var Kricka det skulle vara och vilthandlaren hade nog både felstavat och uttalat det fel. Krickan är den minsta simanden i Euroa och Nordamerika.
Ingridienser
Till fågeln
Några Krickor - de är pyttesmå så det går iaf två per person.
Kryddor - kardemumma, kryddnejlika, gurkmeja, chili, kummin, fänkål & salt
Äpple
Rotfrukter
Sellerirot
Morötter
Potatis
Vitlök
Olja, salt & peppar
Till servering
Äppelmos
Fågeln
Jag mortlade alla kryddorna och gnuggade in dem i fåglarna. Eftersom de var så små var jag lite rädd att de skulle bli torra så jag tog ett äpple och klyftatde för att fylla ut skrovet med. Tillagades i ugen i form under lock på 200grader i ca30min.
Rotfrukterna
Klyfta rotfrukterna och smaksätt med lite salt & peppar. Kör i långpanna ca 30min på 225grader.
Hur blev det då? På det stora hela tycker jag det smakade helt ok, fågeln blev inte för torr och det var ju bra. Den var väldigt vild i smaken och påminde mycket om duva. Ania var däremot långt ifrån lika öppen och hon såg mest ut som en rädd treåring ut när hon dissikerade den lilla fågeln.
Tyvärr kan man inte få in en fullpoängare varje dag!
Det började med att jag var nere hos vilthandlarn för att se om det möjligtvis gick att få tag på rapphöna. Nån rapphöna hade de inte och det var allmänt ganska ont om fågel men de hade ett litet fjäderfä de sa hette Krika och jag är inte sen att pröva nåt nytt så jag gick hem med tre små Krikor. Jag blev ju lite nyfiken eftersom jag aldrig hade hört talas om Krika så jag kollade upp den när jag kom hem. Efter lite söktid kunde jag konstatera att det nog var Kricka det skulle vara och vilthandlaren hade nog både felstavat och uttalat det fel. Krickan är den minsta simanden i Euroa och Nordamerika.
Ingridienser
Till fågeln
Några Krickor - de är pyttesmå så det går iaf två per person.
Kryddor - kardemumma, kryddnejlika, gurkmeja, chili, kummin, fänkål & salt
Äpple
Rotfrukter
Sellerirot
Morötter
Potatis
Vitlök
Olja, salt & peppar
Till servering
Äppelmos
Fågeln
Jag mortlade alla kryddorna och gnuggade in dem i fåglarna. Eftersom de var så små var jag lite rädd att de skulle bli torra så jag tog ett äpple och klyftatde för att fylla ut skrovet med. Tillagades i ugen i form under lock på 200grader i ca30min.
Rotfrukterna
Klyfta rotfrukterna och smaksätt med lite salt & peppar. Kör i långpanna ca 30min på 225grader.
Hur blev det då? På det stora hela tycker jag det smakade helt ok, fågeln blev inte för torr och det var ju bra. Den var väldigt vild i smaken och påminde mycket om duva. Ania var däremot långt ifrån lika öppen och hon såg mest ut som en rädd treåring ut när hon dissikerade den lilla fågeln.
Tyvärr kan man inte få in en fullpoängare varje dag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




